Skolastikens diskussion om i vilken mening universalier kan sägas finnas till. Mycket grovt kan man skilja mellan fyra åsikter:
1. Platonsk realism
Platonsk (begrepps)realism hävdar att u., som mänsklighet, vithet, har vara oberoende av de enskilda ting (människor, vita ting) som har del i u. Sådan u. kallas u. ante res, u. före tingen, och säger att de enskilda tingen är människor, vita osv. U. utgör termernas mening eller betydelse
2. Aristotelisk realism
Aristotelisk realism förkastar u. ante res som en ej nödvändig utvidgning av vårt inventarium av existerande föremål.
3. Konceptualism
Konceptualismen (av lat. conceptus, begrepp) vill hävda att det är element i våra tankar, begrepp, som är universella genom att ordna en mångfald av enskilda ting under ett. Begreppsbildningen sker genom en abstraktionsprocess, där man fäster sig vid relevanta likheter mellan iakttagna föremål, och således bildar sina begrepp som u. post rebus, u. efter tingen.
4. Nominalism
Nominalismen (av lat. nomen, namn), hävdar att de enda u. är själva de ord, som t.ex. människa, som kan användas om många enskilda ting. En renodlad n. möter liknande problem som konceptualismen. Vilka ting som har samma namn verkar att bli en fråga om godtyckliga konventioner. Många, mycket nyanserade åsikter framställdes, och det är oftast vilseledande att blott karaktärisera en fil. som antingen realist el. nominalist. Jfr. realism.
Källa
Joni Stam (2016)
|
|
|
|
|
|