 |
Rationalismen kontra Empirismen
|
Rationalismen (Descartes) och Empirismen (Locke, Leibniz och Hume).
Sajtinnehållet som kompendium (Word-format)
Filosofer har genom tiderna räknat med två vägar till kunskap: empirismen och rationalismen.
Empirismen: Grunden för kunskapen är sinnesintrycken. Det jag vet är vad jag förnimmer, det jag upplever med mina fem sinnen: synen, hörseln, smaken, lukten och känseln. För att jag ska kunna ha någon glädje av sinnesintrycken måste jag minnas dem. Minnet lägger grunden till erfarenheten.
”Nothing was in the mind that wasn’t first in our experience”
Empirisk kunskap
Empiri är vetenskapliga undersökningar av verkligheten. Empiriska erfarenheter är erfarenheter som inte grundar sig på filosofiska resonemang eller liknande, utan på verkliga erfarenheter, undersökningar och experiment. Alla våra begrepp måste kunna återföras på erfarenheter. Alla meningsfulla ord måste stå för något vi har erfarenhet av – eller definieras med hjälp av sådana ord; t.ex. ordet ”Kentaur” har ingen motsvarighet i verkligheten, men vi kan definiera ordet med hjälp av orden ”häst” och ”människa” vilka sammansätts till denna (sago)figur. Alla åsikter om verkligheten måste kunna berättigas med hjälp av erfarenheter, t.ex. genom induktion vilket erbjuder till induktionsproblemet – problemet med generaliseringar. Det räcker med ett fall som bryter mot alla de tidigare för att helt rasera generaliseringens sanningsvärde. Om vi åker till Nya Zeeland och stöter på den svarta svanen kan vi inte längre hävda att alla svanar är vita – då blir det: alla svanar, förutom de på Nya Zeeland, är vita. Men denna sats är inte längre lika sanningsenlig i och med att vi inte vet om det finns svarta svanar i något annat land, vi vet inte heller om de svarta svanarna i framtiden parar sig med våra svanar och vi då får spräckliga svanar.
Induktionsproblemet (Problem med generalisering)
Slutledningssätt
Oftast drar vi slutsatser efter vad vi erfar via sinnena. Har jag sett många svanar som är vita räknar jag med att alla svanar är vita. Jag använder mig av följande slutledningsmetod:
Induktion
Svan 1 är vit
Svan 2 är vitSvan 3 är vit
Svan N (ett obestämt högt antal) är vit
Alla svanar är vita
Detta slutledningssätt där jag går från det enskilda till det allmänna kallas induktion. Satsen längst ned i resonemanget kallas slutsats eller tes, de övriga förutsättningar eller premisser. Premisserna är de vita svanarna som vi sett. Tesen är: alla svanar är vita. Denna slutledning kan jämföras med det mer vardagliga ordet: generalisering.
Korrespondenskriteriet
Sanningsvärde
Jag fastställer sanningsvärdet i påståenden genom att jämföra innebörden i påståendet med mina sinnesintryck. Jag tittar t ex efter om det verkligen snöar ute. Jag använder mig av korrespondenskriteriet.
A posteriori
All kunskap som grundas genom sinneserfarenheter kallas a posteriori.
Rationalismen, beteckning för alla filosofiska riktningar, som är centrerade kring förnuftet (ratio på latin), tänkandet och tingens logiska ordning. Grunden för kunskapen är förnuftet. Det jag vet är det jag kan tänka ut. Sinnena kan bedra mig, jag kan se och höra fel men med hjälp av mitt förnuft kan jag avgöra vad som är sant. En åra ser bruten ut i vatten men armarna säger mig att den är hel när jag använder den till att ro min eka. Här talar två sinnesintryck, ögonens och känselns, emot varandra men mitt förnuft avgör hur det hänger ihop.
Förnuftskunskap
Rationalismen utvecklades under 1600- och 1700-talen då filosoferna René Descartes, Baruch Spinoza och Gottfried Wilhelm Leibniz byggde upp metafysiska system i motsättning till empirismen. Rationalismen kom att prägla upplysningens tänkande, och därigenom den moderna vetenskapsuppfattningen. Enbart förnuftet är alla tings mått, och med dess hjälp kan alla problem lösas. Alltså; rationalismen är en kunskapsteoretisk ståndpunkt som hävdar, till skillnad från den empiriska, att vår kunskap inte behöver ha sin grund i erfarenheten, utan att vi har medfödda idéer och att människan med hjälp av förnuftet kan vinna insikt i verklighetens sanna natur. Descartes menade på att människans grundläggande kunskaper var: vi finns, Gud finns, matematiken gäller och utifrån dessa medfödda egenskaper kan människan nå all annan kunskap.
Medfödda idéer
Omedelbar insikt
Axiom
Om Anna är längre än Boel och Boel i sin tur är längre än Cecilia vet jag utan att behöva kontrollera med mina sinnen att det är falskt att Cecilia är längre än Anna. Det framgår av vad jag kallar logiken. Vidare framstår det för mig som självklart att det kortaste avståndet mellan två punkter är en rät linje. Jag vet det genom vad som brukar kallas omedelbar insikt. Påståenden som framstår som självklara utan att behöva bevisas kallas axiom.
Slutledningssätt
Deduktion
När jag kom fram till att Cecilia måste vara kortare än Anna utan att behöva jämföra dem använde jag mig av ett slutledningssätt som kallas deduktion. Det kan ställas upp så här:
Anna > Boel
Boel > Cecilia____ (> = längre än, större än)
Cecilia < Anna (< = kortare än, mindre än)
Ett annat exempel på deduktion är:
Alla människor är dödliga
Sokrates är människa____
Sokrates är dödlig
Sanningsvärde
Jag fastställer sanningsvärdet i påståenden genom att pröva om dessa påståenden hänger ihop logiskt och inte är motsägelsefulla. Med hjälp av mitt förnuft förstår jag att satsen: En syster är en manlig släkting, är falsk. Jag använder mig av koherenskriteriet.
A priori
Anser jag att all kunskap är grundad med hjälp av förnuftet och att den är oberoende av erfarenheten är jag rationalist. Sådan kunskap, som alltså går före erfarenheten, kallas kunskap a priori.
Om vi nu gör en granskning av slutledningssätten inom empirismen och rationalismen.
Problem med induktion
Hur tillförlitliga är de båda slutledningssätten? Låt oss börja med induktionen. Har jag få iakttagelser framstår slutsatsen naturligtvis som osäker. Har jag t ex bara sett fem svanar och dessa är vita är det djärvt att dra slutsatsen att alla svanar är vita. Men hur är det om jag sett tusentals, blir inte sanningen så att säga troligare om iakttagelserna är många? Det kan tyckas så men låt oss betrakta det hela matematiskt, såsom induktionens kritiker gör. Hur många iakttagelser jag än gör rör det sig alltid om ett ändligt antal. Alla svanar innebär alla svanar som funnits, finns och kan tänkas finnas, dvs. ett i teorin oändligt antal. Sannolikheten att slå en sexa på en tärning är en på sex, dvs. 1/6. Sannolikheten att alla tänkbara svanar ska vara vita är antalet observerade svanar/ett oändligt antal. Kvoten av ett ändligt tal och ett oändligt tal närmar sig noll, dvs. sannolikheten att alla tänkbara svanar är vita går mot noll. Man säger att induktionens slutsats är tillfälligt sann, dvs. det kan vara sant att återstoden av de svanar som finns är vita men det måste inte vara så, inte ens att nästa svan jag träffar på är vit även om jag stött på tusentals och de alla varit vita.
Hur är det då med deduktionen? Jo dess slutsatser är nödvändigt sanna, dvs. de måste vara sanna, men under en förutsättning, att deras förutsättningar, premisser, är sanna. Studera till exempel följande deduktion:
Problem med deduktion
Alla skottar är snåla
Kjell är skotte_____
Kjell är snål
För att slutsatsen: Kjell är snål, ska vara nödvändigt sann, krävs att det faktiskt är så att alla skottar är snåla och att Kjell är skotte. Huruvida Kjell är skotte eller inte går att avgöra med korrespondenskriteriet, förutsett att man kommer överens om vad det innebär att vara skotte. Men hur är det med den första premissen? Vilken grund har man för den? Ingen har mött alla tänkbara skottar. Premissen har uppstått genom induktion. Den som ställer upp deduktionen har slutit sig till att alla skottar är snåla, antingen utifrån egen erfarenhet eller genom att acceptera någon annans omdöme.
- Vad innebär empirismen och hur kan man enligt den nå sann kunskap?
- Vad innebär rationalismen och hur kan man enligt den nå sann kunskap?
- Vad finns det för skillnader mellan empirismen och rationalismen?
- Vad är induktion? Ge ett exempel och visa på eventuella brister i detta sätt att få kunskap.
- Vad är deduktion? Ge ett exempel och visa på eventuella brister i detta sätt att få kunskap.
- Vilka problem finns med generaliseringar?
- Vad händer med din kunskap om svanar om du stöter på en svart svan?
- Vad innebär korrespondenskriteriet? Ge ett exempel.
- Vad innebär omedelbar insikt? Ge ett exempel.
- Bena upp relationen: apriori och a posteriori
- Vad är ett axiomatiskt system?
- Hur räknar du ut vinkeln empiristiskt och hur gör du det rationalistiskt och vilket sätt är mer tillförlitligt?
- Hur räknar du ut vinklarna på denna rätvinkliga triangel rationalistiskt och hur gör du det empiristiskt?
- Du har sex kulor i en påse och en utav kulorna är svart medan de övriga är vita. Hur räknar du ut sannolikheten att få fram en svart kula ur påsen rationalistiskt och hur räknar du ut sannolikheten att få fram en vit kula empiristiskt?
- Hur räknar du ut snabbaste vägen mellan två punkter empiristiskt och rationalistiskt?
- Hur kan du dra slutsatsen att alla korpar är svarta empiristiskt och hur gör du det rationalistiskt; ställ upp dem som jag gjort ovan (slutledningssätt).
Läs mer om Descartes
”Ingen människas kunskap här kan gå utöver hennes erfarenhet.” (John Locke)
Läs mer om John Locke, David Hume och Gottfried Wilhelm Leibniz
Joni Stam (2016)
