www.larare.at

Feministisk filosofi

Bildspel - Innehållsförteckning -

Innan vi går vidare kan det finnas en poäng med att känna till vad genus är.

Läs mer om Genus .

 

 

 

Feministisk filosofi / Begrepp
 

Begreppet feminism har blivit allt mer frekvent och används i många skilda sammanhang. Huvudsyftet med denna sida är att orientera översiktligt om den feministiska litteraturvetenskapen, men också att antyda något om andra aspekter av feminismen, vilket framgår av underrubrikerna ovan.

  • Feministisk vetenskap försöker förstå och förklara den sociala ojämlikhet, som orsakas av olikheter i kön. Men den nöjer sig inte med att inta den traditionella vetenskapens granskande roll, den försöker också påverka och arbeta för ett jämlikare samhälle.
    • Radikalfeminismen förstår könsförtrycket som ett resultat av männens makt över kvinnorna.
    • Marxistiska feminister menar att klassförtrycket är den viktigaste förklaringen.
    • Socialistiska feminister anser att såväl klassförtrycket som patriarkatet, dvs mansstyret, orsakar kvinnoförtrycket.
  • Feminisistisk kunskapsteori koncentrerar sig på vad man menar är skillnader mellan manligt och kvinnligt sätt att tänka. Dessa skillnader betonas i olika grad av anhängarna:
    • Skillnaderna mellan den kvinnliga och manliga logiken är så stora att män och kvinnor egentligen inte kan förstå varandra.
    • Logiken är i huvudsak densamma för kvinnor och män. Vad som i stället skiljer är erfarenheterna, alltså empiri.
  • Feministisk etik menar att de grundläggande skillnaderna mellan kvinnor och män leder till olika sätt att värdera tillvaron. Skillnaden består i att:
    • kvinnor är
      • intuitiva, känslomässiga och subjektiva
      • i den privata sfären och omvårdande
      • dygdetiker
        vilket innebär att man värdesätter vissa egenskaper som alltså upphöjs till dygder. Exempel på dessa är:
        • inlevelseförmåga
        • medkänsla
        • omsorg
    • män är
      • rationella, kyliga och objektiva
      • i den offentliga sfären
      • rättviseetiker

I sin Grundbok i normativ etik (Thales, 2000) har Torbjörn Tännsjö ett särskilt kapitel om feministisk etik (kapitel 7), där han försöker reda ut vad en sådan etik innebär och hans slutsatser är utgångspunkten för min sammanställning av den feministiska etiken ovan.

Tännsjö skriver att "fram till slutet av nittonhundrasextiotalet tänkte sig de kvinnor som deltog i det filosofiska samtalet att frågor om kön var irrelevanta från filosofisk synpunkt." Men sedan inträffar en förändring och en feministisk etik börjar formuleras. I detta sammanhang är psykologen Carol Gilligans studier viktiga. De tycks peka mot två skilda moraliska språk:

      • ett språk för opartiskhet och "rättvisa"
      • ett relationsspråk för "vård" för att "uttrycka olika upplevelser av det egna jaget och sociala relationer"

Gilbert stödjer sig på empiri såsom olika intervjuer. Tännsjö återger den mest berömda. Två elvaåriga barn, Jake och Amy, ställs inför ett problem som innebär att en man vid namn Heinz frågar sig om han ska stjäla en medicin som kan rädda livet på hans sjuka hustru. Medicinen är så dyr att han inte har råd att köpa den och den som försäljer medicinen vägrar att diskutera priset (att sådana problem finns i verkligheten visar t ex den uppmärksammade diskussionen om behovet av den dyra bromsmedicinen för hiv i Sydafrika).

För Jake är svaret enkelt. Han accepterar problemets ramar och finner ett svar innanför dessa. Heintz bör stjäla medicinen. Enligt Giligan menar Jake att liv går före egendom.

Men Ami ifrågasätter själva problemet och försöker gå utanför ramarna. Hon tänker sig att det måste finnas ett sätt att övertala apotekaren. Gilligans slutsatser är att Amy ser problemet som "en berättelse om relationer, som har utsträckning i tiden".

Detta enskilda exempel skulle i sig knappast kunna användas för några viktiga slutsatser, men Gilbert visar att många andra undersökningar och intervjuer pekar åt samma håll.

(Mina egna erfarenheter som filosofilärare motsäger inte detta. Ibland ställer jag mina studerande inför vad jag kallar "hypotetiska problem" och mitt intryck är att de manliga deltagarna lättare accepterar mina ramar medan de kvinnliga deltagarnas lösningar ofta ligger utanför dessa ramar.)

En av dem som dragit filosofiska slutsatser ur Gilberts studier är Nel Noddings och Tännsjö återger huvudtankarna i hennes bok A feminine approach to ethics and moral education.

Hon skiljer mellan en faderlig och en moderlig etik. Tännsjö citerar:

Den första [ "den faderliga ansatsen" ] söker sig genast till abstraktion där ... tänkandet kan äga rum i avskildhet från komplicerande faktorer som enskilda personer, platser och omständigheter. Den senare söker sig till det konkreta där ... känslor kan omformas genom att man tar hänsyn till fakta, andras känslor och personliga bakgrund.

Nodding anser att ett beslut är:

... rätt eller orätt beroende på hur troget det har sin grund i en vårdande inställning - dvs i ett autentiskt svar på ett uppfattat behov hos andra.(ur Tännsjös bok)

Vad Nodding alltså formulerar är en dygdetik där dygden är en vårdande inställning. Tännsjö har två huvudinvändningar mot denna form av dygdetik som han menar är partisk:

      • den är selektiv (och alltså inte allmängiltig eller universaliserbar) eftersom den bygger på att vi ska ha en relation till den vi vårdar.
        (Nodding menar också att vi inte kan inta en vårdande relation till dem som svälter i andra delar av världen, till framtida generationer eller till varelser av andra arter.)
      • den gör oss blinda för felen hos dem vi har en relation till.

En annan skillnad inom feministisk forskning är den mellan:

  • essentialism
    som menar att skillnaden mellan män och kvinnor är biologiskt grundad(biologism)
  • konstruktivism
    som ser skillnaden som en konstruktion av samhället och att mäns och kvinnors olika beteenden är ett resultat av uppfostran och förväntningar.
    Här talar man inte om kön utan i stället om genus.

I dag är betydligt fler feminister konstruktivister än essentialister eller man kanske skulle kunna säga pragmatiska konstruktivister. Det innebär att de anser att de viktigaste skillnaderna i mäns och kvinnors beteender beror på uppfostran och samhällets förväntningar men att man inte helt kan bortse från biologiska skillnader.

Feministisk litteraturvetenskap

Naturligtvis kom de kvinnliga författarna att bli ett viktigt område för den feministiska litteraturforskningen. Kvinnor har ju inte varit alls lika representerade i litteraturhistorier som män. En förklaring man ger är att patriarkatets sätt att tänka och värdera uteslöt många kvinnor.

Man undersökte också vad som skiljer kvinnors sätt att berätta från mäns men också olikheter vad gäller motiv och teman. Man tyckte sig finna perioder när kvinnor underordnat sig mäns sätt att skriva avlösta av andra då de revolterat.

Lisbeth Larsson (Litt.vet.) redovisar en studie av Charlotte Brontës roman Jane Eyre (utdrag Ant 2) som arbetar efter tesen att kvinnors texter består av två lager, som en palimpsest. Det undre, som är det ursprungliga lagret, har dolts och skrivits över, menar forskarna, av det övre, som är anpassat till rådande patriarkala föreställningar och förväntningar. Studien, som är gjord av Sandra Gilbert och Susan Gubar, heter The Madwoman in the Attic och syftar på att mannen i romanen har gömt sin galna hustru på vinden, men ibland hörs hennes skrin genom taket och stör mannens och Jane Eyres sinnesfrid. I alla texter av kvinnor finns sådana undanträngda skrin, som det är litteraturforskarens uppgift att lyssna efter och på.

Den kvinnliga texten har inte bara varit undanträngd, den har också påverkat den manliga texten. Lisbeth Larsson åberopar en studie av Birgitta Holm som rör Fredrika Bremers författarskap (Fredrika Bremer och den borgerliga romanens födelse, 1981). Birgitta Holm citerar ett allegoriskt förord till Familjen H***, som blev struket. Det handlar om en flicka som står i dörröppningen till en sal, där en bal äger rum. Hon har ingen inträdesbiljett och kommer därför inte in. Trots att hon inte kan de steg som ingår i de danser som utförs inne i salen, längtar hon in. När hon står och ser på dansen, inspireras hon av vad hon ser och utför sina egna danssteg, helt annorlunda än dem som de dansande tar inne i salen. En förbipasserande herre får syn på henne, grips av vad han ser och ger henne en inträdesbiljett.

Också de kvinnliga läsarna har varit föremål för den feministiska forskningen och man har undersökt om det finns en särskild kvinnlig läsart. Ett resultat man tycker sig ha kommit fram till är att de texter som kvinnor föredragit, romantiska texter, genomgående har värderats lågt.

(Här kan man kanske i detta sammanhang tänka på den nedsättande beteckningen "tantsnusk", som klassificerar en viss sorts böcker på ett närmast sexistiskt sätt.)

På en svår teoretisk nivå men av oöverskådlig betydelse är Julia Kristevas studier. Hon beskriver två språkliga nivåer (jag refererar från Lisbeth Larssons artikel):

  • en kvinnlig
    som relaterar till den ursprungliga symbiosen mellan barnet och modern, innan barnet uppfattar sig som ett eget avskilt jag,
    som det kan bedöma värden med hjälp av.
    I stället skapas betydelser av relationen till
    ljus, mörker, värme, kyla och hjärtats slag.
  • en manlig
    som uppstår i mötet med språket
    där barnet blir varse den logiska manliga ordningen,
    som det måste anpassa sig till för att kommunicera med omvärlden.

Julia Kristeva skriver (citat från Lisbeth Larssons artikel):

"Därför förstår jag med kvinna det som inte kan representeras, det som inte kan benämnas, det som förblir utanför språket och ideologierna."

Det innebär dock inte att det kvinnliga är helt undanträngt, det gör sig påmint i och påverkar genom "språkets mellanrum av tystnader och avbrott, i dess rytmiska kvaliteter och ljudsammanstötningar." (Lisbeth Larsson) Dessa tankar ligger nära dem som Derrida uttrycker när det gäller språket.

Julia Kristeva visar att detta kvinnliga språket, som hon kallar "poetiskt", spelat stor roll för många manliga modernister, bl.a. James Joyce (utdrag Ant 3).

En kvinnlig författare som varit viktig för feminismen är Virginia Woolf. I sin essä Ett eget rum (Ant. 3) tar hon upp många av de frågor som senare kommit att vara viktiga för feministiska forskare, t ex de materiella villkorens betydelse.

Källa

 

Feministisk filosofi / Kvinnliga filosofer
 

Simone de Beauvoir

Judith Butler

 

Feministisk filosofi / Kunskapskrav
 

 

 

 

Feministisk filosofi / Lärarhandledning
 

Klickja här Lösenordsskyddat.

 

 

Feministisk filosofi / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)