www.larare.at

Existens

Bildspel - Innehållsförteckning -

Människan skiljer sig från övriga existenser genom att vara medveten om sin existens och framför allt ansvarig för ens handlingar. Människan är summan av sina handlingar. Tar man inte ansvar för sitt vara är man inte ärlig mot sig själv.

Den oärliga människan är som en seglebåt utan roder, hon driver dit vindarna blåser. Hon lever då inautentiskt och är i ond tro.

I motsats till tingen har människan ingen given essens, utan hon skapar ständigt sin essens genom sina val och handlingar: existensen föregår essensen för att tala med en av existentialismens förgrundsgestalter: Jean-Paul Sartre.

Sartre samverkade med Simone de Beauvoir som hade ett liknande förhållningssätt till ansvaret att vara människa, men med fokus på kvinnans situation:

  • Kvinnor har ofta porträtterats som den andre: ”Man föds inte till kvinna, man blir det”.
  • Pojkar och flickor uppfostras till sina ”roller”.
  • Inte heller kvinnor har en given essens utan skapar sig själva genom sina val och handlingar.

Varje ögonblick i livet spelar roll, man ska leva livet så att man kan önska en evig upprepning. Men gör vi det? Vanliga ursäkter kan vara:

  1. Vi inbillar oss att vi är våra omständigheter – samhället, biologin eller uppväxten har gjort mig till den jag är.
  2. Vi låtsas att vi är förutbestämda av andra. Föräldrarna, lärarna, chefen eller Gud har bestämt hur vi måste handla
  3. Att leva som en dussinmänniskan, exempelvis oengagerat följa strömmen

Och rätt så ofta handlar vi fel och ursäktar våra handlingar gärna:

  1. Vad kan lilla jag göra?
  2. Det är inte mitt fel
  3. Jag gör bara som alla andra
  4. Jag hade inget val

Så meningen med livet är enligt existentialisterna att ta ansvar för sitt liv och framför allt erkänna skulden för de mindre lämpade valen man gjort. Men meningen med livet börjar och slutar inte där. Vad är livets mening i vidare mening? Rent generellt? Här hittar du några skäl som man kan diskutera.

 

Existens / Existentialismen
 

Jean Paul Sartre (1905- 1980) är kanske den filosof som för den breda allmänheten mest förknippas med existentialismen under 1900-talet. Han är lärjunge till Heidegger och befinner sig i den fenomenologiska traditionen. Sartres fenomenologiska undersökning riktar sig mot människans speciella sätt att existera på.

Alla icke-mänskliga föremål existerar genom att ha en given essens, ett fast innehåll skulle man kunna säga, de är just vad de är. En gråsten är blott och bart en gråsten, med givna egenskaper - gråstenens. En katt existerar på ett liknande sätt genom att endast vara katt; då den t ex leker med råttan, gör den det eftersom dess instinkter styr den och den kan således inte fördömas eftersom den inte kan välja att avstå från denna instinktsstyrda lek. Sartre kallar sådana existenser, som har ett givet fastställt innehåll för vara-i-sig.

Människan skiljer sig från övriga existenser genom att vara medveten om sin existens, så att hon kan överskrida det givna. Hon är inte endast resultatet av arv och miljö, utan hon kan förhålla sig till dessa och genom sina handlingar åtminstone delvis förneka deras inflytande på henne. Sartre kallar henne för ett vara-för-sig. Det enda som är nödvändigt för henne är valet: hon är menar Sartre dömd till frihet. Hon har således i motsats till tingen ingen given essens, utan hon skapar ständigt sin essens genom sina val och handlingar: existensen föregår essensen.

Människan skapar således sitt innehåll åtminstone delvis själv genom sina val.

Arv och miljö är något som påverkar människan, men de determinerar henne inte helt. Sådant som faktiskt eller empiriskt föreligger kallar Sartre fakticitet och människan, eller för-sig, kan alltså överskrida sin fakticitet. Sin längd kan hon inte göra något åt men hon kan förhålla sig till den på olika sätt. På samma sätt kan hon förhålla sig till en påtvingad fångenskap, hon kan förtvivla eller välja att uthärda den.

Genom detta sitt sätt att vara står hon vid sidan av världen, eftersom hon är på ett annorlunda sätt än den. I romanen Äcklet och i det filosofiska verket Varat och intet ger Sartre uttryck för människans känslor inför denna annorlunda värld. Intet betyder i detta sammanhang det gap för-sig känner inför i-sig, eller tinget, världen. Tingen är ej till för oss trots våra försök att foga dem efter oss utan endast rå existens. Sartre menar således att världen inte är ändamålsenlig utan helt tillfällig eller kontingent. Intet står också för det som inte föreligger som nödvändighet, som för-sig kan tänka annorlunda. För-sigs känslor inför världen är:

  • Äckel
    Tingen är ej för oss utan ren existens. Mest hotfullt är det klibbiga, eftersom det gör mest motstånd mot oss. Det utgör ett varsel om en metamorfos eller förvandling av för-sig till i-sig. De hotar att ge oss given essens.
  • Absurditet
    Existensen framstår som slumpmässig, ej nödvändig utan endast tillfällig. Något ändamål med tillvaron finns inte, den är kontingent.
  • Ångest
    Vi måste själva skapa vår essens och meningen med våra handlingar och dessa måste vi välja själva eftersom inget är givet. Vi har avgörandet helt i våra egna händer och inte tillgång till något facit.

I detta sammanhang framstår andra för-sig som ett hot mot mig. Jag inser nämligen att den andre är ett för-sig liksom jag, och att han liksom jag vill kontrollera mig genom att göra mig till ett i-sig och ge mig essens som varande den-och-den med egenskaperna de-och-de. Eftersom jag gör likadant med den andre uppstår konflikt. Det mest hotfulla med den andre är den andres blick. När han betraktar mig bedömer han mig och detta innebär att han ger mig en fast essens, dvs bestämmer mig som en viss sorts person, som den som är på ett visst speciellt sätt.

Kärleken är en sådan konfliktfylld relation. I relationen till den andre existerar två tillstånd:

  • Sadism
    Jag förnekar den andres frihet som ett för-sig och gör henne till ett i-sig för mig.
  • Masochism
    Jag bejakar den andres frihet som ett för-sig som just valt mig och gör mig därmed till ett i-sig för den andre.

För-sig kan förhålla sig på olika sätt till sin situation. Hon kan fly sitt ansvar att välja och låtsas att hon är ett i-sig, dvs har given essens. Hon kan mena att hon måste handla som hon gör på grund av omständigheterna. Hon lever då inautentiskt och är i ond tro.

Motsatsen är att inse att man är ett för-sig, att man skapar sin essens genom sina handlingar, att man själv bär det yttersta ansvaret. Man lever då autentiskt.

Etiken i Varat och intet är en situationsetik, varje situation är unik och för-sig har inga fasta regler att följa. Valet är alltid mitt eget, jag kan endast välja för mig själv.

I det mer lättillgängliga verket Existentialismen är en humanism menar Sartre att jag genom mina val också ansvarar för mänskligheten:

"Vad man väljer är alltid det goda, och ingenting kan vara gott för en själv utan att vara det för andra."

Ungernkrisen 1956 innebar en omprövning för många vänsterintellektuella i Västvärlden, för Sartre innebar den en utmaning att förstå marxismen och ett försök att förena marxismen med existentialismen. Resultatet blev verket Kritik av det dialektiska förnuftet. Sartre presenterar en handlingsteori som försöker förklara att gemensam handling är möjlig, att olika för-sig kan mötas och sammarbeta, åtminstone tillfälligt.

Sartre betonar att vi lever i en gemensam materiell värld och fakticiteten är våra gemensamma materiella villkor. Intet är det som inte föreligger för oss som samhällsklass. När vi väljer gör vi det vi för vår klass. Sartre förklarar en spontan gemensam handling som pöbelns stormning av Bastiljen i inledningen till franska revolutionen med att flera för-sig befann sig i en gemensam situation skapad av den bestående regimen. De befann sig i det tröga handlingsfältet och agerade gemensamt i detta handlingsfält.

Mer näraliggande exempel på tröga handlingsfält är väntrum och skollokaler. Dessa av andra skapade materiella förutsättningar styr vårt handlande. Skollokalernas utformning påverkar pedagogiken, en klassrumsskola styr undervisningen mot klassundervisning, en grupprumsskola mot grupparbetande osv.

För-sig existerar i sådana tröga handlingsfält parallellt med andra för-sig i vad Sartre kallar en serialitet. Spontant kan emellertid kampgrupper för en kortare tid uppstå och en sådan kampgrupp kan överskrida fakticiteten och ändra det tröga handlingsfältet. Det är vad som skedde då pöbeln stormade Bastiljen. Normalt övergår en kampgrupp efter en tid dock till att bli en serialitet, genom att den strukturerar sig i t ex olika lednings- och deltagarfunktioner.

Sartres tankar kom att spela en stor roll för många människor som sökte en alternativ livsåskådning i det alltmer sekulariserade västerlandet. De erbjuder också ett alternativ till en sträng determinism.

Nära Sartre och kanske oförtjänt mycket i skuggan av honom verkade Simone de Beauvoir (1908-1986). I sin bok Det andra könet gör hon en fenomenologisk undersökning av vad det innebär att vara kvinna. Titeln visar på hennes tes, att kvinnligheten definieras av mannen som det andra, och att mannen gjort kvinnan till ett i-sig med en given essens, det som bestämts som kvinnligheten. Simone de Beauvoirs tankar kom att få stort inflytande över den feministiska filosofin.

Filosofen Gadamers hermeneutiska betraktelsesätt är i mycket inspirerat av ett existentialistiskt tänkande.

Källa

 

Existens / Existentialism-kurs
 

Walter Kaufmann’s Classic Lectures on Nietzsche, Kierkegaard and Sartre (1960)

 

Existens / Filmklipp
 

Human, All Too Human: 3-Part Documentary Profiles Nietzsche, Heidegger & Sartre

 

 

Existens / Grupparbete
 

Grupparbete om existentialismen .

 

 

Existens / Instuderingsfrågor
 

Instuderinsfrågor till existentialismen och Gadamer.

    1. Förklara skillnaden mellan Sartres begrepp vara-i-sig och vara-för-sig.
    2. Ge exempel på sådant som Sartre kallar för fakticitet och som påverkar människan.
    3. Vad anser Sartre således om determinismen när det gäller människan?
    4. Vad innebär det att världen är kontingent?
    5. Varför upplever för-sig det klibbiga som hotfullt?
    6. Hur upplever för-sig den kontingenta tillvaron?
    7. Varför upplever hon ångest inför livet?
    8. Vem är den andre?
    9. Vilka två förhållningssätt är möjliga i en kärleksrelation till den andra?
    10. Vad innebär det att leva inautentiskt?
    11. Vad innebär Sartres situationsetik?
    12. Vad innebär ett gott val i Existentialismen är en humanism?
    13. Vad menar Sartre att fakticiteten är i verket Kritik av det dialektiska förnuftet?
    14. Ge exempel på tröga handlingsfält.
    15. Förklara skillnaden mellan serialiteter och kampgrupper.
    16. Förklara innebörden av titeln på Simone de Beauvoirs bok Det andra könet.

 

 

 

 

Existens / Kunskapskrav
 

Filosofi 1

Delar av E1. "Eleven redogör översiktligt för och diskuterar översiktligt och med enkla argument några frågor och teorier som gäller existens..."

Delar av E2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör enkla analyser av några frågor och teorier som gäller existens..."

Delar av C1. "Eleven redogör utförligt för och diskuterar utförligt och med välgrundade argument flera frågor och teorier som gäller existens..."

Delar av C2. "Eleven identifierar med viss säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade analyser av några frågor och teorier som gäller existens..."

Delar av A1. "Eleven redogör utförligt och nyanserat för och diskuterar utförligt och med välgrundade och nyanserade argument flera frågor och teorier som gäller existens..."

Delar av A2. "Eleven identifierar med säkerhet filosofiska frågor samt gör välgrundade och nyanserade analyser av flera frågor och teorier som gäller existens..."

Filosofi 2

 

 

Existens / Lärarhandledning
 

Klicka här Lösenordsskyddat.

 

 

Existens / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2015)