 |
Definitioner
|
Hur undviker vi mångtydighet när vi ska använda ett begrepp? Genom att avgränsa begreppets betydelse. Genom att definiera begreppet. Ordet definition kommer från latinets definitio, vilket just betyder avgränsning. Genom att definiera en term (en term är ett ord) vill vi visa på det användningsområde vi har tänkt oss för ordet. Vi tar ett ord (en term) och bestämmer dess referens (det den ska peka emot) och definierar det genom att beskriva det, förklara det och klarlägga syftet med definitionen; då har vi bestämt och säkerställt en mening för detta begrepp (ord med specifik mening) som vi ska använda oss av. Vi ska alltså förtydliga ordet genom att definiera det. Man kan säga att man omvandlar ordet till begrepp.
En fysiklärare måste, innan han börjar undervisa om gravitationen, definiera begreppen: ”massa” och ”kraft”. En lärare i ekonomi måste inledningsvis definiera orden ”inflation” och ”deflation” för att kunna prata om ekonomi. Ibland behöver man till och med definiera själva temat; som i fallet med alla ismer. Till och med ämnesblock som filosofi måste i vissa fall definieras. Alla dessa definitioner är mer eller mindre rimliga – alltså, de är inte antingen sanna eller falska. Vi talar om explikativa/förklarande definitioner (som finns att slå upp i uppslagsböcker) eller stipulativa definitioner (tillfälliga definitioner) som enbart gäller under denna diskussion.
Om en svensklärare börjar prata om romantiken måste han först säkerställa att eleverna inte tror att han snart ska tala om Julia Roberts och Hugh Grant ur filmen Notting Hill. Det gör han genom att göra en stipulativ/tillfällig definition av begreppet romantiken: med ”romantiken” avser jag (i det här sammanhanget) den kulturella rörelse som kallades romantik i Europa under slutet av 1700-talet och ett par årtionden in på 1800-talet. Man gör alltså en åtskillnad mellan romantiken som (film)genre och romantiken som kulturrörelse. Vad betyder t ex ”under romantiken romantiserade man synen på naturen” (man förskönade och idealiserade synen och förhållandet till naturen; ofta besjälades den).
Om man däremot letar efter en definition som är sann i alla sammanhang är det ord som finns att slå upp i Svenska Akademins Ordlista; de kallas för lexikaliska definitioner. Det är oftast ”svåra” ord; alltså ord som ”översätts” till en mer begriplig svenska.
Ibland kan det uppstå problem när man ska slå upp ett ord. Ta t ex ordet ”Corpus Pineale”. Här måste vi först översätta ordet (vilket också är en sorts av definition; väldigt nära den lexikaliska definitionen). Vi slår i en latin-svensk ordbok och kommer fram till att det betyder tallkottkörtel. Vad är det? Vi slår upp ordet i Pocket uppslagsboken och där står det att det betyder ”epifysen”. Vad betyder det? Vi slår upp ordet ”epifys” i samma uppslagsbok och där står det: körtel på mellanhjärnans tak. Vid det här laget har vi redan tröttnat på dessa svårbegripliga definitioner så vi går till uppslagsböckernas uppslagsbok: Nationalencyklopedin. Däri får vi reda på en medicinsk och samtidigt en explikativ definition av begreppet: ett 7-8 mm långt kottliknande organ som består av en utbuktning på mellanhjärnans ovansida. Sedan får vi en kulturhistorisk och stipulativ definition: Descartes menade att tallkottkörteln är den del där själ och kropp inverkar på varandra. Och om man sedan av ren nyfikenhet bläddrar i en bok om parapsykologiska fenomen beskrivs tallkottkörteln som ”det tredje ögat”, vilket definieras som en förmåga att se saker innan de inträffar. Vad betyder då ordet ”Corpus Pineale”? Det bestämmer sammanhanget. Inom medicin använder man en explikativ definition, inom parapsykologin en stipulativ definition. I vardagligt tal använder vi ett mellanting: en del av hjärnan (explikativ definition) och så pekar vi på huvudet (en ostensiv definition). Ordet är mycket krångligare än vad det betecknar. Om man (fysiskt) pekar på något och säger vad det är har man gjort en ostensiv definition.
För att definiera ett lite längre ord som oftast är ett sammansatt ord finns det en poäng att dela upp den i mindre enheter som man i sin tur definierar och därefter slår samman för att förklara hela ordet; se exempel: Begreppsanalys av ordet språksociologi.
Se gärna följande filmklipp om begreppsanalys.
Övning: definiera ett rör. Se svarsförslag.
Definitioner / Välj rätt ord för rätt sak |
 |
Överordnat begrepp - särskiljande kännetecken
Verktyg - Hammare - kulhammare
Verktyg - Skruvmejsel - torxmejsel - T20
Termen bör passa in i språkbruket, bl.a. i fråga om byggbarhet
Ex.:infartsparkering hellre än park-and-ride
Termen bör inte vara missvisande
Ex.: kärnenergi hellre än atomenergi
Termen bör vara språkekonomisk
Ex.: förnybar hellre än förnyelsebar, betalkort hellre än betalningskort
Definitioner / Definitionstyper |
|
Explikativ definition (aristotelisk definition eller klassifikatorisk definition) = En förklarande definition. Oftast normativa; gemensamt bestämda definitioner. Används i uppslagsböcker.
Stipulativ definition = en tillfällig, av sammanhanget bestämd definition. Mer eller mindre lämplig. Används för ett specifikt syfte.
Lexikalisk definition = En förklarande och/eller beskrivande definition. En ”översättning” av ett svårt ord. Antingen sann eller falsk. Används i Svenska Akademins Ordlista. Underkategori: Översättning = en språklig tolkning av ett ord eller begrepp. Från ett språk till ett annat. Kan både vara sann falsk eller mer eller mindre rimlig.
Ostensiv definition = Man beskriver något genom att (fysiskt) peka på det. Antingen sann eller falsk.
Definitioner / Misstag |
|
Sedan kan man göra misstag när man definierar termer (ord); det vanligaste är att man gör en cirkeldefinition. Man förklarar något genom att använda samma ord; t ex fotboll = en boll som används när man spelar fotboll.
Sedan kan man göra logiska felslut, vilket innebär att man enbart definierar ett objekt (en sak eller ett ting) efter dess tillfälliga användning. T ex om man slår ner en spik med ett vardagsrumsbord gör det inte den till hammare. Det heter då att man använder bordet på liknande vis som man använder en hammare.
Sedan kan mer kunskap omvandla tidigare definition; t ex djuret val. Tidigare definition av ”val” styrdes av dess levnadsvanor: den levde i havet och simmade som en fisk, den till och med såg ut som en fisk. Idag vet vi att valen är ett däggdjur i och med att vi fått reda på att den föder levande ungar.
Det räcker alltså inte med att definiera något med enbart koppling till funktionen Ett bord är inte en hammare fastän man sett någon använda det som om det vore en hammare, en val är inte en fisk fastän den ser ut som en fisk. Om man däremot ser tillräckligt många som bankar in spik med hjälp av vardagsrumsbord övertygas vi om dess användningsområde och om vi ser en yrkesman (snickare) göra det kanske vi omdefinierar begreppet bord.
Flertalet användningsområden kan också bredda ett objekts (ett tings) definition. T ex en mobiltelefon är inte enbart ett bärbart kommunikationsverktyg; det är också en multimedial informations- och underhållningsmaskin.
Cirkeldefinition = Man definierar något med hjälp av det ord som ska definieras (på båda sidor av likhetstecknet finns samma ord).
Logiskt felslut = Man definierar ett objekt efter dess tillfälliga användning eller otillräcklig varseblivning (sinnlig upplevelse).
Ordval = Användandet av ord som förändras med tid eller sammanhang (kontext), t ex ”modern”, ”sann”, ”nutida” osv. eller värderande ord: ”vacker”, ”ful”, ”god” osv.
Definitionen bör ha en funktion (bestämd uppgift) i sammanhanget, att göra argumenten eller teorierna mer översiktliga och lättare att förstå.
Definitionen (definiens) bör vara minst lika precis som det som definierats (definiendum).
Definiendum = definiens
Ord och uttryck i definitionen ska anpassas så att mottagaren förstår.
I en definition får inte samma ord eller begrepp finnas på båda sidor av likhetstecknet. Man ska inte förklara ett ord genom att använda samma ord i förklaringen.
En definition ska helst inte innehålla värdeladdade ord, emotiva ord (definitionen får inte dra till sig mer uppmärksamhet än det som definierats). Detta är förstås avhängigt syftet – vad vill man med definitionen?
Definitioner / Fördjupning |
|
Den explikativa definitionen, även kallad Aristotelisk definition eller klassifikatoriska definitionen, är den vanligaste inom vetenskapen; den är också den mest krävande. Dess främsta uppgift är att innefatta alla ting som faller under begreppet och utesluta alla andra. Sättet att definiera kan delas upp i två led:
en generell bestämning (genus proximum)
en särskiljande bestämning (differentia specifika)
Uppgift på tavlan: Gemensam definition av begreppet människa:
Människan är en levande organism; en levande varelse. Vad är alla människor? Däggdjur. Då har vi gjort en generell bestämning. Men är alla däggdjur människor? Nej, vi måste alltså göra en särskiljande bestämning. Vad skiljer människan från andra däggdjur? [du kan göra en cirkel på tavlan och be eleverna nämna saker som är utmärkande för människan – stryk sedan de som är för vida eller för trånga]
Exempel på en vid särskiljande definition: En människa kommunicerar! Det gör djur också. Alla människor kommunicerar, men vi är inte ensamma om det. Alltså har vi gjort en för vid särskiljande definition.
Exempel på en trång särskiljande definition: en människa kan skriva! Alla människor kan inte skriva (alla människor kanske kan lära sig skriva, men rådande omständigheter förhindrar det). Alltså har vi gjort en för trång särskiljande definition.
- Exempel på en definition som både är vid och trång: en människa har hår på huvudet. För vid i och med att djur också kan ha hår på huvudet, för trång i och med att det finns människor som inte har hår på huvudet (oftast pga. av sjukdom)
Definitioner / Roligt exempel 1 |
|
Definitioner / Definiera följande ord |
|
Socialist
Stolen vid katedern
Yxskaft
Förälskelse
Malaria
Carpe diem
Solidaritet
Grafologi
Bil
Pi
Överkurs: Linje, punkt, plan, definition, siffran ”1”.
Definitioner / Innehållsförteckning |
|
Joni Stam (2015)