Tidigt började människan ge konstnärliga uttryck åt sina föreställningar och behov. Målningarna från paleolitisk tid föreställer inte bara verkliga djur utan också fabeldjur som enhörningen, vilket tyder på fantasi och magiska föreställningar. Det är först när uppfinningen av skrift gjorts som en varaktig tradering blivit möjlig.
Omkring 2100 f.Kr. - 2000 f.Kr. uppstod skriftspråket och nedteckningar på lertavlor av till exempel Gilgamesheposet har bevarats, och senare även verk på papyrus. Forntidens litteraturhistoria sträcker sig ända från 2500 f Kr. med spår av skriftspråk och litteratur. De första spåren av litteratur hittade man bland de gamla flodkulturerna som Babylonien och Egypten. I Babylonien hittade man världens äldsta nedskrivna verk vilket var "Gilgamesh-eposet".
Gilgamesheposet räknas ibland som världens äldsta nedskrivna verk och kretsar kring kung Gilgamesh som letar efter ett sätt att återuppliva sin vän och göra sig själv odödlig. Verken skrevs med kilskrift. Flera av de andra bevarade verken från samma område är hjältehistorier.
Babylonierna skrev på lertavlor med kilskrift. Kilskrift är en sorts skrift med tecken som är uppbyggda av trekantiga och smala kilar. I Egypten skrevs mycket lyrik som främst var religiösa hymner till gudarna. Som farao Echnatons solsånger. Egyptisk litteratur skrevs under forntiden med hieroglyfer. Litteraturen bestod framför allt av religiösa hymner till gudarna, men även världslig lyrik och berättelser.
De dödas bok var en egyptisk begravningsbok som användes vid begravningar och var en instruktionsbok inför efterlivet. Så att den avlidne kunde lyckas ta sig till fridens fält vilket är ett mål för alla egyptier. Men hela boken användes inte vid begravning utan man valde ut delar i relevans till status och rikedom. Typiskt för de dödas bok är att det är skrivet i bilder och innehåller många olika gudar. Gudar ansågs vara viktiga i många av verken som skrevs under forntiden. Även så var det lätt att förstå för vanligt folk som inte kunde läsa när man målade upp allting.
Som nämnt tidigare är Gilgamesheposet världens äldsta litteraturverk och skrevs av summerna eller Babylonien. Det skrev med kilskrift på en lertavla och handlar om kung Gilgamesh. Eposet innehöll bland annat att Gilgameshs mor var en odödlig gudinna medan fadern var en vanlig människa vilket gjorde han till två tredjedelars människa. Gilgamesh var en ond människa i berättelsen och folket i hans stad bad till gudarna om hjälp. Gudarna lyssnade och skickade ner Enkidu som var en jämlike till Gilgamesh. De hade ett slagsmål men slutade lika och de blev vänner tillslut. Kilskriften var en typisk genre av epos och poesi eftersom att det är lätt att memorera. Samt användes även bilder i berättelsen, det gjorde det lätt för folk som inte kunde läsa att förstå. Verket hade även gudar med sig i boken. Berättelserna som skrevs var oftast en blandning av en legend och historia.
Mycket tyder på att den äldsta litteraturen bestod av myter, som gav svar på frågorna om världens tillkomst, om människans liv, om födelse och död eller om onda och goda makter. Myterna hade en funktion i kulturen. Genom myterna lärde man sig rätt och fel. Kring lägerelden kunde med all sannolikhet rapsoden underhålla, skrämma och roa sin åhörare med dessa berättelser. Berättelser som på så vis lärdes av andra och fördes vidare muntligt från mun till mun.
Från början spred all litteratur muntligt genom recitation av rapsoder, genom berättande eller genom sång. En förutsättning för att andra skulle kunna lära sig texterna utantill var att de hade någon form av formelaktighet i uttrycket. Visor, som främst har litat till muntlig tradering, har utom en fast rytm och likformiga strofer också gärna refränger. Än idag lär vi oss sånger via tradering. Vi kan sjunga med i en sång utan att någonsin ha sett den nedskriven.
Hur långt tillbaka sträcker sig litteraturhistorien? Man har funnit spår av skriftsystem och litteratur från omkring 2500 f Kr. Det är de stora flodkulturerna som varit vagga för litteraturen: Egypten vid Nilen, Assyrien och Babyloninen mellan Eufrat och Tigris, Kina runt Huangho-floden och Indien runt Ganges. Dessa kulturer, främst den babyloniska och den egyptiska, påverkade den äldsta grekiska och judiska litteraturen som vi i västvärlden räknar som vår litteraturs ursprung. Nedan följer en mycket kort beskrivning av de olika flodkulturernas litteratur.
Babylonien
Världens äldsta nedskrivna litterära verk är Gilgamesh-eposet, vars huvudperson är kung Gilgamesh. Han vandrar runt och söker efter livets ört som ska återuppliva en vän till honom och göra honom själv odödlig. Det är en av de hjältesagor och myter från Babylonien som finns bevarade. Babylonierna eller sumererna skrev sin skrift på lertavlor med så kallad kilskrift. Man hade en omfattande litteratur. I den babyloniske kungen Assurbanipals bibliotek fanns flera tusen lertavlor.
Gilgamesh - titta gärna på den animerade versionen (YouTube-klipp på engelska)
Egypten
I det gamla Egypten skrevs mycket lyrik. Det var främst religiösa hymner till gudarna, till exempel farao Echnatons solsånger från 1300-talet f Kr. Även världslig lyrik och berättelser skrevs ner.
Källa