www.larare.at

Förmågor: Läsning

Innehållsförteckning -

Tanken med detta moment är att förstå vikten med läsning. Alltså vilken betydelse läsning har och hur viktig den är för oss människor. Det handlar också om att öva på läsning - att öva upp läskonditionen! Men det upphör inte med lästeknik utan fortsätter med läsförståelse samt delaktighet i den västerländska litterära kanon.

Sedan finns det ännu en praktisk nytta med läsandet: genom att bli en bättre läsare blir du per automatik bättre på att skriva.

 

Förmågor: Läsning / Förmågor som tränas
 

I förskedet prövas förmågan att hantera information; med fokus på fiktivt berättande. Framför allt strukturera och sortera intryck; det handlar om att öva på den metakognitivan förmågan: tolka. Tanken är att eleven ska få djupare ”förståelse av” (en kvalitativ dimension som i första hand är knutet till tänkandet, med inslag av känslor) berättelsen. Det handlar om att begripa någonting, att upptäcka och framför allt uppfatta meningen eller innebörden i berättelsen. Denna förståelse visar eleven genom att redogöra och beskriva innehållet utifrån en mall.

 

Förmågor: Läsning / Svenska 1
 

 

Förmågor: Läsning / Svenska 2
 

 

 

Förmågor: Läsning / Svenska 3
 

1. Välj en text och skriv verket och författaren som rubrik
2. Gör en textnära litteraturanalys med en personlig tolkning
3. Hänvisa till konkreta textexempel i din analys
4. Använd korrekt citat- och referatteknik
5. Gör punkt 1-4 tio gånger i en 100p kurs

1. Analysförmåga: Beskriver orsaker och konsekvenser. Föreslå lösningar. Förklara och påvisa samband. Se utifrån och växla mellan olika perspektiv. Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar.

2. Kommunikativ förmåga: Samtala. Diskutera. Motivera. Presentera. Uttrycka egna åsikter och ståndpunkter. Framföra och bemöta argument. Redogöra, formulera, resonera och redovisa.

3. Metakognitiv förmåga: Tolka. Värdera. Ha omdömen om. Reflektera. Lösa problem med anpassning till en viss situation, syfte eller sammanhang. Avgöra rimligheten. Välja mellan olika strategier. Pröva och ompröva.

4. Förmåga att hantera information: Söka, samla, strukturera/sortera och kritiskt granska information. Skilja mellan fakta och värderingar. Avgöra källors användbarhet och trovärdighet.

5. Begreppslig förmåga: Förstå innebörden av begreppen. Relatera begreppen till varandra. Använda begreppen i olika/nya sammanhang.

1. ”Kunskaper om” beskriver faktakunskaper och förståelse. Faktakunskap är mer en kvantitativ dimension, inriktad på information, regler, system och annan mätbar kunskap. Faktakunskap svarar på frågan ”vad” eleven visar av detta i sina prestationer.

2. ”Förståelse av” är mer en kvalitativ dimension som i första hand är knutet till tänkandet, med inslag av känslor. Eleven kan utföra och handla. Dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel redogöra, beskriva eller diskutera. Vissa mål lyfter fram just förståelse och då används uttrycket ”förståelse av” som handlar om att begripa någonting, att uppfatta meningen eller innebörden i ett fenomen. Förståelse visar eleven ofta på samma sätt som kunskaper om, dvs. genom att redogöra, beskriva eller diskutera.

3. ”Färdigheter i att” handlar om att veta hur någonting kan göras och att kunna utföra det. Färdighetskunskap är därför mer en praktisk dimension och dessa kunskaper visar eleven ofta genom att till exempel göra, använda och utföra någonting. Eleven kan resonera, dra vissa slutsatser och se helheter och sammanhang. Färdighetskunskap svarar på frågan ”hur” något sker i relation till fakta och förståelse.

4. ”Förmåga att” innefattar samtliga fyra kunskapsformerna och används som uttryck för läroplanens breda kunskapsbegrepp. Den svarar på frågan ”varför” och kan exempelvis bygga på studiematerial, personliga erfarenheter, sunt förnuft eller andras uttalanden som används som stöd i prestationerna.

 

 

 

Förmågor: Läsning / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2016)