Willy Kyrklund -

Willy Kyrklund (1921–2009) gjorde skönlitterär debut 1948 med den surrealistiskt färgade novell- samlingen Ångvälten som året därpå följdes av romanen Tvåsam. Kyrklunds skrivande präglades, redan från de första verken, av filosofiska spekulationer, av ironi och en genstörtig ovilja att inordna sig i fasta genremönster. Han skriver också ofta i ett pågående samtal med litteraturhistorien; som exempel härpå kan nämnas romanen Elpënor (1986) som skildrar Odysseus resor ur en av rorsmännens perspektiv.

Dialogen, diskussionen och de tvära kasten är överhuvudtaget utmärkande för Kyrklunds författarskap. I Mästaren Ma (1952) motsägs och diskuteras Mästarens synpunkter och utsagor av hans fem följeslagare. I Polyfem förvandlad (1964) pågår en brottning med språket, såväl på mytologisk som vetenskaplig mark.

Texterna ger ofta uttryck för ett slags pessimism i det att språket aldrig räcker till som uttrycksmedel och förnuftet inte förmår att restlöst förklara tillvaron. Kyrklund läste flera språk, bland annat kinesiska, arabiska och grekiska, och intresset för framför allt de österländska kulturerna har avsatt starka spår i hans författarskap. Han studerade också matematik och arbetade under 1950-talet med programmering av den första svenska datamaskinen (BESK vid Tekniska högskolan i Stockholm).

Hans böcker genomsyras av skepticism och trolöshet mot allt försanthållet och vedertaget. Humor, ironi och parodi blir fungerande verktyg i försök att till dels bryta upp det ofattbara eller det absurda. Kyrklunds författarskap karakteriseras av dialogicitet, förskjutningar och underminering i ett skrivande som, ständigt sökande, frågande och prövande, väjer för enkla svar, fasta grunder och solida hållningar.

Källa

Länkar

• Läs mer på Wikipedia

Joni Stam (2015)