Diagnosen ångestsyndrom förutsätter direkt närvaro av ångestkänslor. Dock karaktäriseras ett ångestsyndrom oftare av att de potentiellt skrämmande föremålen eller situationerna undviks, snarare än av närvaron av själva ångesten.
DSV-IV (mer) (Diagnostisk och statistisk manual över psykiska sjukdomar) beskriver följande ångestsyndrom:
- Panikattack
- Agorafobi (torgskräck) (mer)
- Paniksyndrom med eller utan agorafobi
- Agorafobi utan tidigare paniksyndrom
- Specifik fobi
- Social fobi
- Tvångssyndrom (OCD)(mer om OCD) (förväxlande av OCD med andra störningar)
- Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) (mer)
- Akut stressyndrom
- Generaliserat ångestsyndrom
- Ångeststörning till följd av något medicinskt tillstånd
- Substansbetingat ångestsyndrom
- Ångestsyndrom UNS (utan närmare specifikation)
En person som har ett ångestsyndrom uppfyller oftast också kriterierna för någon av de andra. Detta då de olika ångestsyndromen inte består av sjukdomsspecifika kriterier som utesluter varandra (till exempel kan somatiska (kroppsliga) tecken på ångest uppträda vid panikattacker, generaliserat ångestsyndrom och PTSD).
Mer information om ångeststörningar:
Att hantera ångestsyndrom.
Kraftiga ångestattacker - inte så allvarliga som de känns!
Nattliga panikattacker.
Hur människor inskränker sitt liv för att undkomma sin ångest och sin fobi.
Källa
Ordet fobi kommer från grekiskans phobos som betyder skräck.
En fobi är en extrem rädsla med undvikande beteende som följd, som inte står i proportion till den fara som det fruktade föremålet eller situationen utgör. Personen som lider av en fobi inser att denna skräck är ogrundad.
Eftersom rädsla kan orsakas av alla typer av föremål och situationer (enligt beteendeteorier, se nedan) finns det otaliga fobier. Här följer ett litet urval av de fobier som finns:
- Agorafobi (rädsla för öppna platser eller för att befinna sig på offentliga ställen med mycket folk, t ex. marknader. Rädsla för att lämna en trygg plats) (mer)
- Akarofobi (rädsla för insekter)
- Aeropfobi (rädsla för luftdrag, för att svälja luft eller för luftburna skadliga ämnen)
- Akrofobi (höjdskräck)
- Klaustrofobi (cellskräck, rädsla för trånga utrymmen, exv. hissar)
- Anglofobi (rädsla för smärta)
- Aikmofobi (rädsla för nålar eller spetsiga föremål)
- Autofobi (rädsla för att vara ensam eller att vara för sig själv)
- Brontofobi (rädsla för blixt och åska)
- Ergasiofobi (1. Rädsla för arbete eller för att fungera 2. En kirurgs rädsla för att operera)
- Gefyrofobi (rädsla för att gå över broar)
- Ochlofobi (rädsla för folkmassor)
- Paralipofobi (rädsla för att försumma arbete eller ansvar)
- Skopofobi (rädsla för att bli sedd eller utstirrad)
- Thalassofobi (rädsla för havet)
Många av de specifika rädslorna leder inte till att personen som lider av rädslan söker behandling. Om exempelvis en person med extrem rädsla för ormar bor i ett stadsområde, har han/hon mycket liten kontakt med föremålet för sin rädsla. Därför upplever han/hon den inte som något problem. Begreppet fobi innebär ett starkt lidande och besvär för den drabbade personen.
Specifika fobier
- Specifika fobier är ogrundad rädsla för vissa situationer eller föremål.
- Undergrupper av specifika fobier:
- Djur (hundar, ormar, spindlar, mm.)
- Naturliga miljöer (höjder, vatten, stormar, mm.),
- Blod, skador, injektioner
- Speciella situationer (tunnlar, att flyga, hissar, instängda utrymmen, mm.),
- Andra (kvävning, kräkning, att sätta något i halsen, kramper, mm.)
Den vanligaste typerna av specifik fobi är Zoofobi (rädsla för djur), Akrofobi (höjdskräck) och Hemofobi (rädsla för blod).
Livstidsprevalesen (risken att drabbas under sin livstid) är mellan fem och sexton procent. I västerländska länder drabbas flest kvinnor (mellan två och fyra gånger fler än män). De flesta fobier uppkommer under barndomen eller tonåren.
Specifika fobier varierar mellan kulturer. I Kina, till exempel, finns det en rädsla för minskning av kroppstemperaturen, vilket kan relateras till kinesisk filosofi.
Källa
Den terapeutiska inriktningen beror mycket på grundidéerna i respektive teori.
Psykoanalytiska teorier
Enligt psykoanalytikern, Freud, är fobin ett försvar mot ångest som skapats av bortträngda impulser. Ångesten överförs till ett objekt eller en situation och blir så föremål för en fobi. Undvikandet av föremålet eller situationen blir därefter ett sätt för personen att handskas med den bortträngda konflikten.
Den psykoanalytiska behandlingen handlar om att försöka föra upp den bortträngda konflikten till ytan. Eftersom fobin betraktas som ett resultat av en underliggande konflikt, handskas patienten och terapeuten inte direkt med själva fobin. Tekniker som en psykoanalytiker använder är exempelvis fri association och drömtydning.
Beteendeteorier
Huvudidén i beteendeteorierna är att de fobiska reaktionerna är inlärda. Men exakt vilken inlärningsmekanism som är aktiverad och vad som verkligen lärts in i utvecklandet av en fobi, skiljer sig mellan olika beteendeteorier.
Den huvudsakliga psykologiska metoden som används är desensibilisering, vilket syftar till att göra fobikerns rädsla mindre och mindre intensiv. Personen ombeds slappna av och sedan föreställa sig ett antal mer och mer skrämmande situationer. Många terapeuter utsätter därefter sina patienter för verkliga fobisituationer. Patienten måste lära sig att kontrollera sin rädsla och slutligen minska den avsevärt. Denna teknik har visat sig vara den mest effektiva.
För blod- och injektionsfobiker är det dock lite annorlunda. Eftersom personer med denna typ av fobi svimmar på grund av att pulsen plötsligt går ner och blodtrycket faller, är det för dem lämpligare att spänna sig, snarare än att slappna av, när de konfronteras med den skrämmande situationen.
Att lära sig olika sociala färdigheter kan hjälpa en person som lider av social fobi. Att utföra rollekar och öva på mellanmänskliga möten är effektivt för den typen av fobi.
Beroende på den bakomliggande teorin finns det, utöver de ovan nämnda, andra metoder som exempelvis modellering (patienten får se någon, på film eller i verkligheten, som möter föremålet för fobin utan tecken på rädsla) och flooding (patienten utsätts med full intensitet för objektet eller situationen).
Kognitiva teorier
Enligt kognitiva teorier hör ångest ihop med en benägenhet att uppmärksamma negativa saker, och en tendens att föreställa sig att negativa händelser kommer att inträffa i framtiden. Till exempel kan vissa personer som har varit med om traumatiska upplevelser med hundar utveckla en fobi mot hundar medan andra med liknande erfarenheter inte utvecklar någon fobi. Man tror att människor som utvecklar en fobi fokuserar på risken att den skrämmande situationen återupprepas, och därför blir rädda.
Att använda en kognitiv terapi mot fobier, t.ex. KBT kan verka ineffektivt eftersom den fobiska personen inser att rädslan är orealistisk. Därför försöker man arbeta bort fobin genom att även utsätta patienten för föremålet för hans/hennes rädsla.
fobin hindrar dig extremt mycket från att leva ett normalt liv
du inte klarar av att handskas med fobin på egen hand
du undviker saker och situationer som är viktiga i ditt liv
du drabbas av svettningar, skakningar eller andra extrema fysiska symptom när du befinner dig i den skrämmande situationen
För att kunna behandla en fobi effektivt är två saker viktiga:
att utsättas för det fruktade föremålet eller situationen
att handskas med de skrämmande tankarna som hänger ihop med ångesten
Konfrontation
Konfrontation med det fruktade föremålet eller situationen
Det är mycket viktigt att inte undvika det fruktade objektet/situationen mer. Eftersom konfrontation kan vara en mycket svår uppgift handlar det oftast om en gradvis exponering. Därför bör fobikerna rangordna de föremål/situationer som skrämmer honom/henne.
Exempel: Rangordningen för en person med ormfobi skulle kunna vara följande:
- Läsning om ormar
- Titta på ormar i en bok
- Röra vid en bild på en orm
- Titta på/röra vid en konstgjord orm
- Titta på en levande orm
- Röra vid ett terrarium med en levande orm inuti
- Röra vid en orm
- Plocka upp en orm och hålla den i händerna
När du har skapat din egen rangordning kan du börja med att utsätta dig för det minst skrämmande steget, och därefter försöka kontrollera ångesten. Det är mycket viktigt att stanna i situationen tills ångesten minskar. Även om det tar lång tid (upp till 40 minuter, alltid beroende på vem som konfronterar vad) måste du vänta tills ångesten slutligen försvinner. Efter det kan du gå vidare till nästa steg. (Vissa terapeuter börjar med att konfrontera patienten med det värsta steget först. Det kan också fungera.)
Under konfrontationen kan avslappning och andningsövningar användas.
Att handskas med skrämmande tankar
Om du kan komma på tankar som är relaterade till din fobi bör du skriva ner dem och hitta några bra argument mot dem.
Exempel
Jag kan inte flyga eftersom planet kommer att störta.
=> Jag har flugit många gånger förut och ingenting har hänt. Statistiskt är det säkraste resesättet att flyga.
Kom hela tiden ihåg att ingenting kan drabba dig förutom dina obehagliga skräckkänslor. När du klarat av att övervinna din ångest i en viss situation, påminn dig själv om att du varken dog, tappade kontrollen eller något liknande.
Dock bör du söka profesionell hjälp om du inte kan handskas med fobin på egen hand. Fråga din läkare om råd i sökandet efter en terapeut.
Källa
KBT
När man sysslar med psykologi sysslar man med människans beteende och när man ska lokalisera (hitta) orsaken till det felaktiga beteendet kan man använda sig av olika felsökningsmetoder: KBT och Freuds försvarmekanismer.
Läs s.258-s.297 i Lev i tiden av Cronlund. Se Power Point: Vad är KBT? och Kognitiv psykologi - övningar. Lösningsförslag på övningen lämnas in gruppvis i slutet av lektionen.
Examination: inlämning eller gemensam genomgång av lösningsförslag.
Fördjupning: Läs om försvarsmekanismer i Cronlund s.44-s.46 och arbeta med matris (försvarsmekanismer) och övning.