www.larare.at

Inspiratörer inom pedagogik

Innehållsförteckning -

Här nedan har jag samlat ihop pedagoger som inspirerat mig.

 


Inspiratörer inom pedagogik / Basil Bernstein
 

Enligt Bernstein var pedagogiken i den "gamla medelklassen" synlig och strukturerad med detaljerade kursplaner och tydliga gränser mellan olika skolämnen. Detta revirtänk som han kallar kollektionskoden var även något som genomsyrade det övriga samhället beträffande olika arbetsområden, åldrar och sysslor. Det som kallas den "nya medelklassen" levde istället efter integrationskoden, enligt vilken gränserna mellan olika samhällsklasser, och mellan skola och arbetsliv/samhälle suddas ut. I denna öppna skola är läroplanen inte så detaljerad och lärarna arbetar utanför sitt eget expertområde och tillsammans för att hjälpa och stödja eleverna i ett problembaserat lärande. Barnen ses som självständiga personer med eget ansvar för sina studier, vilket blir svårt om man från sin hemmiljö är van vid tydligare regler. Kollektionskoden och integrationskoden kan jämföras med Émile Durkheims uttryck organisk och mekanisk solidaritet, där mekanisk solidaritet syftar på samhörighetskänslan inom exempelvis ett skrå. Organisk solidaritet bygger på mångfald, och att var och en samverkar genom att göra sin del av arbetet.

Källa

 

Inspiratörer inom pedagogik / Benjamin Bloom
 
    1. Kunskap - Att kunna ta till sig fakta - memorera.
    2. Förståelse - Att kunna förstå fakta som memorerats.
    3. Tillämpning - Att kunna utföra något med de fakta och med hjälp av den kunskap som man fått.
    4. Analys - Att kunna se samband mellan olika fakta.
    5. Syntes - Att kunna dra egna slutsatser.
    6. Utvärdering - Att kunna producera, planera och generera något nytt.

Källa

Bloom's Taxonomy is a classification of learning objectives within education proposed in 1956 by a committee of educators chaired by Benjamin Bloom who also edited the first volume of the standard text, Taxonomy of educational objectives: the classification of educational goals[1] (1956).[2][3] Although named after Bloom, the publication followed a series of conferences from 1949 to 1953, which were designed to improve communication between educators on the design of curricula and examinations.[4][5] At this meeting, interest was expressed in a theoretical framework which could be used to facilitate communication among examiners. This group felt that such a framework could do much to promote the exchange of test materials and ideas about testing. In addition, it could be helpful in stimulating research on examining and on the relations between examining and education. After considerable discussion, there was agreement that such a theoretical framework might best be obtained through a system of classifying the goals of the educational process, since educational objectives provide the basis for building curricula and tests and represent the starting point for much of our educational research."[6]

It refers to a classification of the different objectives that educators set for students (learning objectives). Bloom's Taxonomy divides educational objectives into three "domains": Cognitive, Affective, and Psychomotor (sometimes loosely described as knowing/head, feeling/heart and doing/hands respectively). Within the domains, learning at the higher levels is dependent on having attained prerequisite knowledge and skills at lower levels.[7] A goal of Bloom's Taxonomy is to motivate educators to focus on all three domains, creating a more holistic form of education.

Källa

Blooms taxonomi enligt Seinfeld (YouTube)

Blooms taxonomi kopplat till lärandemål (Lösenord krävs)

 

Inspiratörer inom pedagogik / John Dewey
 

John Dewey .

 

Inspiratörer inom pedagogik / Moshe Feldenkrais
 

Upphovsman till Feldenkraismetoden som är ett pedagogiskt system av övningar som ökar självmedvetenhet och dynamisk hållning. En grundtanke är att förfina självbilden genom att urskilja och varsebli specifika sensoriska förnimmelser för att därmed finna alternativ till invanda handlingsmönster och beteenden. Metoden handlar om att medvetandegöra hur människans olika funktioner rör sig i samklang och påverkar varandra. Handlingen definieras av ett samspel av fyra komponenter nämligen tanke, känsla, varseblivning och rörelse. Var och en innefattar något av de andra tre.Metoden utvecklades av Moshe Feldenkrais (1904-1984).

Källa

 

Inspiratörer inom pedagogik / Célestin Freinet
 

Internationellt sett är Freinet en av de stora pionjärerna inom den "moderna skolan", den aktiva och elevcentrerade arbetsskolan.

  • Pedagogy of work (pédagogie du travail): pupils were encouraged to learn by making products or providing services.
  • Enquiry-based learning (tâtonnement expérimental): group-based trial and error work.
  • Cooperative learning (travail coopératif): pupils were to co-operate in the production process.
  • Centres of interest (complexe d'intérêt): the children's interests and natural curiosity are starting points for a learning process
  • The natural method (méthode naturelle): authentic learning by using real experiences of children.
  • Democracy: children learn to take responsibility for their own work and for the whole community by using democratic self government.

Källa

 

Inspiratörer inom pedagogik / Paulo Freire
 

Paulo Freire analyserade kritiskt det som han menar är traditionell undervisning och menar att undervisa är inte att programmera utan att problematisera, inte att ge svar på frågor utan att kasta fram frågor, inte att överföra uppfostraren till eleven utan att provocera till självbestämning.

Källa

 

Inspiratörer inom pedagogik / Howard Gardner
 

Howard Gardner är en amerikansk pedagog och utvecklingspsykolog. Känd för att ha lanserat teorin om multipel intelligens.

Multipel intelligens

1983 publicerade Howard Gardner Frames of Mind - The Theory of Multiple Intelligences (De sju intelligenserna), vilken har fått ett oerhört genomslag i synen på intelligens, pedagogik, och karriärstrategi. 1999 publicerade Gardner Intelligence Reframed (Intelligenserna i nya perspektiv) där han utökar antalet intelligenser med två, natur- och existentiell intelligens. Enligt Gardner finns det således nio olika slags intelligenstyper:

  1. Lingvistisk
  2. Musikalisk
  3. Visuell/Spatial
  4. Kroppslig/Kinestetisk
  5. Social
  6. Självkännedom
  7. Logisk-matematisk
  8. Naturintelligens
  9. Existentiell

Dessa intelligenstyper ska inte ses som klart distinkta, och människor har i regel förmåga till alla nio typerna mer eller mindre, men vanligen är en eller fler typer mer framträdande hos en människa. Gardner poängterar att under spädbarnets utveckling är typerna avhängiga och samspelar med varandra.

Gardner diskuterar dessa intelligenstyper som bestående av bl a medfödd, biologiskt betingad talang, upplärd och inövad färdighet, samt sociokulturella och antropologiska ideal. Det västerländska samhället har värderat de matematisk-logiska och lingvistiska typerna på bekostnad av de andra, menar Gardner, och förespråkar en undervisningsmiljö där alla typer stimuleras och integreras med varandra. Utbildningsprocessen ser Gardner som en stegvis kognitiv utveckling, som handlar om att skaffa sig kunskap om den kulturella symbolvärlden.

Vid sidan av intelligens ser Gardner andra viktiga parametrar för vad som gör en människa framgångsrik, till exempel motivation , originalitet, sunt förnuft, vishet och metafori sk förmåga.

Med denna bok kom Gardner att reformera det amerikanska skolsystemet. De sju intelligenserna har även nått utanför skolans värld, bl a inom psykologin används Gardners teori i utformandet av karriärsprofiler.

Gardners 5 kriterier

  1. Representationer
  2. Datorer
  3. Bortse från känslor, historia, och kontext
  4. Tvärvetenskaplighet
  5. Starkt förankrad i klassiska filosofiska problem

1) Representationer

Mentala representationer är nödvändiga för att förklara kognitiva processer och dess påverkan på beteende. Till skillnad från behaviorismen inom psykologi och filosofi menar kognitionsvetenskapen (i och med den kognitiva revolutionen) att det är möjligt och nödvändigt att vetenskapligt pröva teorier som är baserade på icke direkt observerbara mentala representationer för att förklara mänskligt kognitivt beteende.

Inom olika vetenskaper kan analysnivån variera - partiklar, celler, neuroner, hjärnan, sociala grupper, ekonomiska system, ekologiska system och Mentala representationer är alltså analysnivån för kognitionsvetenskapen. Det räcker inte att tala om neuroner eller personliga upplevelser genom introspektion. För att förklara mänskligt beteende behövs förklaringar baserade på våra intentionella tillstånd uttryckta som mentala representationer.

2) Datorer

Datavetenskapen influerar kognitionsvetenskapen på två olika sätt: som metafor och som verktyg. I den traditionella kognitionsvetenskapliga modellen liknas människans kognition med en dators informationsprocessande. På samma sätt som datorns program har möjlighet att påverka dess komponenter (i förlängningen dess beteende), kan kognition som informationsprocess (symbolmanipulering) påverka beteendet. Datorer används också som ett verktyg inom området artificiell intelligens (AI) och kognitiv modellering. Genom att konstruera modeller som kan köras på en dator (eller robot) kan man pröva olika typer av teorier och idéer. AI kan även handla om att studera människans kognition för att skapa bättre datorprogram.

3) Bortse från känslor, historia, och kontext

Kognitionsvetenskapen undviker så långt som möjligt att inkludera aspekter som känslor/emotioner, historiska faktorer och kontextuella/situationsberoende faktorer. Att kognitionsvetenskapen bortser från känslor är den mest kontroversiella av Gardners punkter (se nedan), bland annat eftersom känsloladdningar bevisligen påverkar verklighetens kognitiva processer; till exempel har forskare visat att man minns positivt laddade minnen bättre än negativt laddade.

4) Tvärvetenskaplighet

Kognitionsvetenskapen omfattar flera olika fält, i förening eller samarbete. Tvärvetenskap medför dock också speciella problem, krockar, när olika teoribildningar ska mötas.

5) Starkt förankrad i klassiska filosofiska problem

Kognitionsvetenskapen väcker ofta frågor som har att göra med epistemologi och ontologi, det vill säga "Vad är kunskap?", "Hur vet vi att vi vet något?" och ”Hur är världen beskaffad?”.

 

Inspiratörer inom pedagogik / John Hattie
 

 

Inspiratörer inom pedagogik / Ellen Key
 

Ellen Keys ideologiska grundval är individualism, empirism och humanism.

 

Inspiratörer inom pedagogik / Thomas Kroksmark
 

I god undervisning bör enligt Thomas Kroksmark ingå följande:

1. Intention, avsikt. Det skall finnas kunskaps- eller värdemål som är kända för de inblandade och som går att stämma av emot.

2. Interaktivitet. Det man ska lära bearbetas i ett växelspel på minst två sätt, till exempel lyssna, skriva och diskutera.

3. Intersubjektiv. Kommunikation mellan minst två personer, till exempel man får skriftlig eller muntlig respons.

4. Lärande sker eller den lärande har intention att lära.

Källa

 

Inspiratörer inom pedagogik / Christian Lundahl
 

Hand out i anknytning till föreläsning på Lugnets gymnasium 22/4-13 (Lösenord krävs)

 

Inspiratörer inom pedagogik / Sokrates & Platon
 

Sokrates .

Platon .

Majeutiska samtal .

 

Inspiratörer inom pedagogik / Jean Piaget
 

Piaget anser att barn inte kan tillgodogöra sig kunskap som är för avancerad för dess biologiska utveckling; detta kan tolkas på olika sätt, men jag tar hänsyn till vilken nivå som på bästa sätt kan tillgodoses av eleven. En elev som har alltför svåra uppgifter att lösa växer inte om inte dessa svåra uppgifter blandas ihop med lättare - variationen skapar ork så att eleven orkar lägga den tid som behövs för att lösa den svåra uppgiften. Ett problem i skolans värld är vanligtvis att kunskapsnivån i en klass skiftar så att det blir svårt att nå alla med samma typ av undervisning och övningar; därför måste dessa få spreta mer, vilket förstås skapar merarbete, men också ökar inlärning!

Piaget menar att dividen konstruerar sin kunskap när vi tar in, bearbetar, och tolkar information i samspel med omgivningen; därför tror jag att grupparbete och seminarier är givande inslag i undervisningen..

Piaget använder begreppen: assimilation och ackommodation vilket ligger som grund för inlärning.

 

Inspiratörer inom pedagogik / Jean-Jacques Rousseau
 

Rousseaus inflytande på pedagogiken har sträckt sig långt in på 1900-talet. Med skriften Emile eller om uppfostran (Emile ou de l’éducation, 1762) la han grunden till en modern uppfattning om barnet, där respekten för barnets individualitet stod i centrum.

Rousseau menade att man lättare kan nå barn via sinnena än med hjälp av förnuftet. Barnet bör göra sina egna erfarenheter och inte låta sig styras allt för mycket av auktoriteter.

I Émile ville Rousseau utmana ett traditionellt synsätt på utbildning och barnuppfostran generellt. Barnet har ett eget individuellt tänkande och idealet är att varje människa får möjlighet att bilda sig sin egen uppfattning, vilket kräver uppmuntran snarare än direktiv. Denna idé om den fritt tänkande individen kan sägas vara bärande för skolans utveckling.

Bearbetade källor: 1 och 2

 

Inspiratörer inom pedagogik / Helen Timperley
 

Lärares professionella lärande och utveckling

Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling (pdf) – Sammanfattning av Helen Timperleys bok Teacher professional learning and development (Lösenord krävs)

 

Inspiratörer inom pedagogik / Dylan Wiliam
 

Dylan Wiliam .

 

Inspiratörer inom pedagogik / Lev Vygotskij
 

Lev Vygotskij lanserade idén om att barns utveckling sker i samspel med deras omgivning i högre grad än att det är en oberoende individuell process. Särskilt intresserade han sig för skillnaden mellan vad barn kan lära sig på egen hand och vad som kräver en vuxens hjälp. Denna nivåskillnad kallas för "den proximala utvecklingszonen" (ZPD). Beroende på vilken assistans de får kan barn antingen befinna sig i sin faktiska utvecklingsnivå, eller i sin potentiella nivå, där den förra avser situationen när barn lär sig av egen kraft och den senare när de blir stimulerade av föräldrar eller lärare.

Vygotskijs infallsvinkel brukar kallas kulturhistorisk, sociokulturell, sociokulturellt perspektiv på lärande, då han ser omgivningen som avgörande för individens utveckling och prestation. Med utveckling avser han tankeförmåga, språk, och mental och personlig utveckling. Utveckling sker enligt Vygotskij genom relationer, i synnerhet till föräldrarna, och strävar till den kulturella förståelsen (begreppsvärlden). Den kulturella förståelsen och den kognitiva utvecklingen kallar Vygotskij internalisation. För att ett barn ska internalisera begrepp och kunskaper krävs att det undervisas och har goda relationer med äldre (föräldrar, lärare, förebilder etc). Enligt Vygotskij påverkar alltså de sociala faktorerna intelligensen, som inte enbart beror av biologiska förutsättningar. Hans åsikt att språket är ett krav för tänkandet är viktig inom kognitiv psykologi.

Källa

 

Inspiratörer inom pedagogik / Innehållsförteckning
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2013)