Jonis morgon -

En handlingsbeskrivning och redogörelse över min (stressiga) morgon - och hur jag valde att hantera oförutsedda händelser med hjälp av kunskaper i mental träning och därigenom undvika stress och dåligt humör.

Situation: köbildning på grund av olycka när jag är på väg till jobbet.

Första reaktion. Blir stressad och slår på ratten. Men vad har ratten gjort för att förtjäna stryk? Första reaktionen är oftast känslostyrd och första känslan i den här situation är frustration över att jag inte har kontroll över situationen. Man kan inte ha kontroll över oförutsedda händelser, för de är... oförutsedda. Första tanken späs på med mer negativ energi: nu blir jag sen till lektion: nu blir lektionen förstörd! Det är ett felaktigt antagande för jag kan faktiskt inte redan nu veta att lektionen kommer att bli förstörd! Försök inte förutspå framtiden - överlåt det till spågummorna.

Glaset rinner över - något måste göras! Jag bestämmer mig för att försöka handla rationellt; alltså tänka först och göra sen. Hur ska jag hantera situationen och vad ska jag lägga energi på för att jag ska klara av situationen så bra som möjligt. Jag bestämmer mig för att ta hjälp av Mental träning.

Första handling. STANNA UPP! Samla tankarna, vad är det som händer, vad ska jag göra? Jag stannar bilen innan jag hamnar i själva kön och tar ett extra varv i rondellen och väljer en annan väg.

Avslappning. Jag känner hur jag slappnar av för jag har gjort ett val som verkar ha varit lyckosamt för trafiken flyter på. Men när jag ska svänga av mot Hagalund ser jag en ny köbildning. Överväger om jag kan ta en annan väg, men jag känner inte till Borlänge så väl och låter bli.

Ställ inte orimliga krav på dig själv. Jag inser mina begräningar och accepterar att jag inte hittar så väl i Borlänge och kör in i kön som ganska snart lättar och jag kan fortsätta.

Avslappning. Vid det här laget har mina axlar sjunkigt, jag biter inte ihop och är faktiskt ganska avslappnad fastän jag vet att jag kommer att komma för sent till lektion. Jag försöker stanna kvar i nuet och inte blicka alltför långt fram. Alltså ta situationerna som mindre delar och hantera dem en del i taget: alltså inte greppa över alltför stora handlingsmönster. Man kan inte göra allt på en och samma gång - lika svårt som att äta ett äpple utan att ta mindre tuggor. Alltför många sväljer hela äpplen och det säger sig självt att det kommer att sluta illa.

Man kan inte påverka omvärlden, bara hur man kan hanterar den. Jag kan alltså inte påverka situationen och väljer därför att inte bli upprörd över att jag kommer sent till lektion. Glaset är nu inte överfullt med negativitet utan jag reducerar anspänningarna genom att försöka kontrollera mig själv, framför allt mina känslor som är irrationella, för situationen kan jag inte påverka; bara min uppfattning av situationen och hur jag väljer att hantera den.

Ny situation. Väl på mitt arbetsrum gör jag som jag alltid brukar göra för rutiner gör mig trygg och gör mig lugnare. Jag stressar inte för jag har accepterat att jag kommer att komma sent till lektion: jag vet det och vetskapen gör mig också lugnare för nu har jag återfått kontroll.

Handling utefter förutsättningar. När jag kommer in i klassen skriver jag på tavlan (åter en rutin) och medan jag skriver tänker jag över det som hänt mig och att det kan användas i undervisningen.

Anpassning. Och för att göra undervisningen bra ger jag mig själv mer tid genom att säga till eleverna att vi tar en "akademisk tia" (alltså; vi börjar lektionen tio minuter senare).

Att vända det negativa till något positivt. Jag omvandlar en inledningsvis negativ känsla till något kreativt. Jag gör något av det som hänt och allt som händer och kan lära mig något vilket ger mig positiv energi; mitt glas är nu ganska tomt och jag är inte längre alls stressad.

Eftertanke och reflektion. När man ser tillbaka på mitt känslomässiga handlande inledningsvis så är den för det första irrationell och energin är missriktad och negativ: glaset rinner över. Jag väljer att ta hjälp av olika strategier för att hantera mitt hanterande av omvärlden och situationen. Jag försöker alltså inte kontrollera omvärlden och situationen utan jag fokuserar på mig själv och hur jag ska hantera omvärlden och situationen. Jag lyckas vända negativ stress till kreativitet och jag är ganska nöjd med min "stressiga" morgon.

 

 

Joni Stam (2015)