www.larare.at

Virtuella lärandemiljöer (VLM)

Redogörelse över och sammanställning av kursinnehåll som anordnats av VLM-institutet som jobbar för ett samspel mellan teknikens möjligheter, användarnas verklighet och forskningens teorier. Till detta egna reflektioner och slutsatser. Syftet med VLM-kursen var att stödja utvecklingen av virtuella lärmiljöer inom skolan.

VLM arbetar för att öka förståelsen för den digitala utvecklingens betydelse för utvecklingen i skolan. Deltagarna förväntas lära och sprida nya IKT-pedagogiska program, metoder och framför allt visa på vilka möjligheter som finns inom området. Utbildningen ska också vara en inblick i och förståelse över vad som händer och sker inom lärandet med speciellt fokus på virtuella lärmiljöer. Världen förändras  och vi med den. Vi måste möta våra ungdomar på de arenor som de befinner sig på. Vi måste lära oss att ha roligt medan vi lär. Ett exempel på det är rolighetsteorin, t.ex. Pianotrappan. Följdfrågan blir då förstås: hur ska teorin användas inom skolan?

Det gäller alltså att skapa nya utbildningsupplevelser och tillämpa det utvidgade klassrummet! Tidigare har man använt OH, ljudbandspelare, film, men idag finns det medier som uppmuntrar ett mer interaktivt förhållningssätt som till exempel Pokemon Go där man övar både lokalkännedom och kartläsning och så får man motion på köpet.

 

VLM
“Modernisering” av lärande i virtuella miljöer
Klicka för att komma till start

De som är deltagare i kursen ska därefter verka som digitala utvecklingsledare/ IT-strateger/IT-samordnare på sin arbetsplats och med ett mer lokalt uppdrag då de ska utveckla den digitala miljön främst ur ett pedagogiskt perspektiv. Deras uppdrag bli alltså att stärka den lokala kompetensen kring digitala utvecklingsfrågor, att öka förståelsen för den tekniska utvecklingens möjligheter ur ett pedagogiskt perspektiv. Tekniken möjliggör nya erfarenheter både för lärare och elever och på så vi kan en “modernisering” av lärande i virtuella miljöer. Ett intressant nytt koncept inom lärande är Learning analytic som innebär att man tolkar elevers lärande genom att se hur det kommer fram till slutresultat: vilka vägar de tar och hur deras arbete byggs upp. Läs Journal of Learning Analytics.

 

VLM
Det pedagogiska värdet
Klicka för att komma till start

Det viktigaste är att lära sig använda tjänster som gör så att vi gör saker på nya vis. Bygga upp en mer modern lärmiljö där eleven inbjuds till interaktivitet. Men IT har blivit väldigt mycket business och marknaden svämmar över av “nödvändiga” appar vilket innebär att det finns mycket undermåligt material. Man måste fråga sig var det pedagogiska värdet ligger. Verktygen i sig saknar värde, men hur man använder dem gör skillnad. Och hur ska vi förhålla oss till de kommersiella sfärarna; t.ex. Sociala medier som Facebook. De kan vara en stor tillgång i lärande samtidigt som man måste förhålla sig kritisk till formatet i och med reklaminslag och användarregistrering i form av uppsamling av surfningsvanor. Samma gäller YouTube. Det viktigaste är alltså att se till det pedagogiska värdet! Är Facebook, YouTube eller Instagram medel att nå lärande kanske det är ok att använda dem i sin undervisning för det är kanaler som de flesta ungdomar använder dagligen ändå så deras integritet är redan hotad. Vi får inte glömma att vi alla står på jättens axlar: det gamla vill kontrollera medan ungdomar dikterar villkoren (läs artikel). Progressiva lärare måste alltså både vara trogna etablerad lärandemetodik och vara lyhörda när det gäller ungdomars mediavanor och ändrade förutsättningar när det gäller lärande.

Förslag på bra jämförelsesajter: Wolframalpha och Gapminder

Förslag på hjälpmedel vid flipped classroom: Zaption och  Quizlet live

 

VLM
Copyright
Klicka för att komma till start

Vad är det vi säljer när vi laddar ner alla dessa appar? Hur säkrar vi vår integritet? George Siemens ifrågasätter framtidens digitalisering inom skolan i Our technology is our ideology där han poängterar och lyfter integrationsfrågan. Företag “loggar” (registrerar) vår internetverksamhet och använder det och det bör användarna vara medvetna över. Lärarnas roll blir då att medvetandegöra detta och kanske också erbjuda alternativ som döljer användarnas identitet och som förhindrar “spårning”. Det tar inte slut där för skolan står inför stora utmaningar när det gäller förhållningssättet till Integritet, PUL, upphovsrätt för lärare bryter dagligen lagar och regler! Ett “bot” mot det kan vara att själva använda och lära ut användning av detaljerad bildsök (i Google: Fler verktyg / Användningsrättigheter / som får användas…) och använd fria bilder; utnyttja gärna copyright-befriat media; t.ex. material som är kopplat till Creative commons. Första ansträngningarna till copyright var när religiösa ledare la förbannelser över dem som skrev av religiösa texter. Vi lärare ska inte förbanna klipp-och-klistra utan uppmuntra till korrekt användning eller jobba mer i offline-läge då begränsningarna är färre, men i och med att webben är en fantastisk källa till både viktig information, men innehåller också oviktig och direkt felaktig information. Därför har lärarnas roll oundvikligen förskjutits mer åt det källkritiska förhållningssättet som måste läras ut till eleverna.

Men copyright är en snårig skog där inte ens jurister med säkerhet vet vad som gäller. Det finns i många fall inga prejudikat: inte bu eller bä har sagts om frågan. Och ständigt uppstår konflikter och anklagelser om varumärkesintrång; om det finns denotation till ett känt varumärke eller inte? Vänder man på alla stenar, gör man snart inget annat.

 

VLM
Skolans policy?
Klicka för att komma till start

Webben är Världens största möjlighet samtidigt som världens största distraktion. Finns det en IT-policy på skolan? Finns det aktiva strategier att motarbeta “fulsurf”? Finns det en (lokal) agenda vad gäller källhantering? Att jaga och skälla ut felaktigt beteende har sällan fungerat. Bestraffa inte de som gör fel utan belöna dem som gör rätt istället. Det är ett faktum att fusk i form av klipp-och-klistra har ökat lavinartat och en första åtgärd är utbildning: att poängtera att det både finns tillåtna och otillåtna klipp-och-klistra-metoder. Otillåten klipp-och-klistra kan stävjas vid t.ex. prov med hjälp av upprättande av mindre nätverk utan tillgång till nätet (t.ex. firechat).

Sedan måste vi se till hur lärare hanterar känsliga dokument (viss information om elever), bilder på elever och enskilda grupper. Omdömen får egentligen inte ske i molnet är inte lika självklart som att undvika personuppgifter i molnet. Ett tips är att ersätta alla namn med en siffra eller jobba i offline-läge. Att tro att man är helt skyddad bakom stora lärandemoduler (lärplattformar) som t.ex. Office365 är naivt! Det säkraste är slutna system vars huvudsyfte är att lagra känsligt material.

 

VLM
Lärarnas material
Klicka för att komma till start

Vad gäller upphovsrätt så är en vanlig fråga hos lärarna: äger läraren sitt eget lärandematerial som hen sammanställt på arbetstid? Vem har rätt till undervisningmaterialet? Rent allmänt äger upphovsmakaren (läraren) sitt material om det nått verkshöjd vilket betyder att arbetet är unikt; alltså nått viss grad av unikhet (Lärarundantaget). Men här är det sämre ställt för dem som jobbar på friskolor eftersom allt du gör där är skolans material. Kommunanställda lärare har det alltså bättre.

Tips: Wikibooks och Scalable Learning (bra för flipped classroom)

 

VLM
Privat surfning
Klicka för att komma till start

Om man lägger åt sidan att sökmotorer och appar “loggar” och följer upp dina strövtåg på Internet så bör vi ändå uppmuntra det innovativa vad gäller informationshantering; det gäller att utveckla våra unika mänskliga egenskaper och det är ju så att vi inte längre behöver ha lika mycket kunskap i huvudet. Och en vanlig kommentar från elever är att man kan googla om man inte vet något och på så vis lära sig, men det är inte hela sanningen. Det bör alltså göras en distinktion mellan information (som man googlar fram) och kunskap som uppstår när man letar rätt på rätt och relevant information för att med hjälp av det dra slutsatser; alltså använda informationen för att skapa ny information: det är “kunskapande”. Men är det då meningslöst att lära sig saker utantill? Absolut inte för i flesta fall underlättar utantillkunskaper vidare informationshantering. Jämför t.ex. med multiplikationstabellen som i egentlig mening möjliggör huvudräkning av högre multiplikationstal. Utantillkunskap underlättar alltså informationshantering och det blir lättare att sammanställa information och framför allt tolka och förstå.

Förslag på sökmotorer som inte loggar din surfning: Duckduckgo

 

VLM
En lärplattform
Klicka för att komma till start

“Jag bara utmanar er i tanken”: säg att hela Sverige måste använda samma lärplattform vilket man gjort i Danmark. Vilka fördelar och nackdelar finns med hårdare statlig styrning? Fördelarna borde vara att det blir enkelt att utbilda lärarna och samarbete mellan olika skolor skulle bli lättare. Och formuleringen: likvärdig utbildning skulle få ett bättre genomslag. Nackdelen är förstås att skolan inte längre speglar verkligheten i och med att “lärandemarknaden” inte erbjuder ett och samma system. Det blir också problem med formuleringar som: “individanpassat lärande” och IKT-anpassningar och avslutningsvis hämmar man kreativitet, mångfald och innovation! Alltså: ska vi välja ett system och äta samma maträtt allihop? Att det blir enkelt som möjligt eller ska vi sätta oss vi buffébordet och avnjuta allt som står till bjuds, men där mer än hälften inte smakar så gott? En fråga att diskutera. Men jag vill ändå lyfta den viktigaste frågan: hur skapar vi bästa möjliga lärandemiljö?

 

VLM
Regelbundet arbete
Klicka för att komma till start

Frågor som bör lyftas regelbundet inom skolan

  1. Hur ser läget ut inom skolan vad gäller digital utveckling?
  2. Hur skall vi tolka styrdokumenten när det gäller IT i skolan?
  3. Vilka kompetenser krävs för att driva IT-pedagogisk utveckling?
  4. Hur hanterar skolan frågor kring mobbning, kränkningar och övergrepp och hur skall skolan hantera dessa?
  5. Forskning kring IT och lärande. Var står vi idag? Och var ska vi stå i framtiden?
  6. Vad är en digital lärmiljö och vilka krav skall vi som beställare ställa på dessa?

 

 

VLM
Innehållsförteckning
Klicka för att komma till start

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Joni Stam (2016)