 |
Historiainledning & källkritik
|
Källkritik är en kritisk granskning av källmaterial, och en bedömning av trovärdigheten av påståenden som ges i en källa. Källkritik är en central vetenskaplig metod för att säkra att slutsatser som dras i en studie verkligen bygger på tillförlitliga basfakta.
Det finns två olika slags källmaterial som historiker använder sig av:
1. Primärkällor, som skapades och nedtecknades exakt då en viss historisk händelse utspelade sig. Primärkällorna anses vara ytterst tillförlitliga medan sekundärkällorna inte kan anses vara lika tillförlitliga, då man säger att dessa källor är beroende av andra källor.
2. Sekundärkällor, och har som namnet antyder tillkommit lång efter det att en viss historisk händelse ägde rum. Sekundärkällorna är också med stor sannolikhet tillrättalagda, vilket innebär att dessa källor inte alltid återger en historisk händelse på ett korrekt/objektivt sätt, på grund av att källorna är personligt färgade eller subjektiva till sin natur.
Källorna kan delas upp i:
1. Kvarlevor. Kvarlevor är något som finns kvar från en historisk händelse. Kvarlevor kan delas upp i konkreta och abstrakta kvarlevor. De konkreta kvarlevorna är något man kan ta på, t.ex. mynt, vapen, hus osv. De abstrakta kvarlevorna är något som skapades/befästes/växte fram under en historisk tid, t.ex. gatunamn, lagar och seder och bruk.
2. Berättande källor
Källkritiken består av ett antal kriterier som ursprungligen utvecklades för historievetenskapen, för att värdera texters tillförlitlighet (sanningshalt).
Vanliga rekommendationer till uppsatsförfattare är att ställa sig följande frågor om varje källa:
- Vem är källans författare? Är författaren expert på området och neutral?
- I vilket syfte har källan skapats? För att sakligt presentera faktauppgifter, för att göra reklam, för att argumentera för egna åsikter eller för att underhålla?
- Är informationen aktuell? Går det att hitta något datum för publiceringen?
- Har andra faktagranskat och godkänt publiceringen? Ligger en myndighet eller stor organisation bakom informationen, och är det viktigt för organisationen att informationen är korrekt? Är källan en forskningspublikation som har granskats av andra forskare? Är källan en lärobok som har getts ut på ett akademiskt läromedelsförlag?
- Kan andra kontrollera uppgifterna? Uppger författaren i sin tur källor, eller redovisar författaren tillvägagångssätt som han eller hon har använt för komma fram till sina slutsatser på ett sätt så att undersökningen eller experimentet kan upprepas?
- Går det att hitta andra trovärdiga källor? Säger andra källor samma sak?
Ett källkritiskt förhållningssätt innebär att man vågar ifrågasätta påståenden i källor, och alltid frågar sig vem som skrivit texten (vilken kunskap personen har) och varför. Det innebär att man är särskilt skeptisk mot sådant som icke-experter och icke-neutrala personer skriver i bloggar, på nätforum och på privata hemsidor, mot reklam, politiskt och religiöst vinklade budskap, studentuppsatser, med mera. Att använda Wikipedia som källa är allt vanligare bland skribenter, därför att det går så snabbt att hitta faktauppgifter där, och därför att Googlesökning ofta leder till Wikipedia. Wikipediaartiklars trovärdighet är starkt varierande, men kan bedömas med enkla kriterier. Wikipediaartiklar är främst användbara för att hitta mer auktoritativa källor.
Historiainledning & källkritik / Läs mer |
 |
Joni Stam (2015)